Den europeiska standarden för dokumenttillgänglighet: vem är skyldig och vad är de juridiska konsekvenserna

I Europa är "vänta och se" inte längre ett alternativ när det gäller dokumenttillgänglighet. Sedan den 28 juni 2025 har European Accessibility Act (EAA) varit i full kraft, och länder som Frankrike och Sverige tillämpar redan aktivt den – inklusive stämningar mot stora företag. Den här artikeln förklarar vem som är skyldig, hur den juridiska risken ser ut och vad som faktiskt har hänt under det senaste året.

Vem är skyldig att göra dokument tillgängliga enligt EAA

EAA (EU-direktiv 2019/882) gäller för ett brett utbud av digitala tjänster: e-handel, bank, kommunikationstjänster, transport och telekommunikation, såväl som de dokument som åtföljer dem – villkor, kontoutdrag, registreringsformulär och avtal. Det är viktigt att förstå: lagen gäller inte bara företag med huvudkontor i EU – alla företag som säljer produkter eller tjänster till kunder i Europa, inklusive israeliska företag, omfattas av kraven om de har en digital närvaro riktad mot den europeiska marknaden.

Vad hände egentligen: verkställighet och stämningar i Europa 2025–2026

Detta är inte ett hypotetiskt scenario – verkställigheten har redan börjat, och i en accelererande takt:

• Frankrike – den första stora rättegången: i juli 2025 skickade tillgänglighetsorganisationer (Droit Pluriel, Intérêt à Agir och ApiDV) formella meddelanden till fyra stora detaljhandelskedjor – Auchan, Carrefour, E.Leclerc och Picard – på grund av otillgängliga saknade e-handelswebbplatser, e-handelswebbplatser och länkar, ingen kontrast, saknade text och länkar: navigering. När förbättringar inte förverkligades ingavs en brådskande begäran om föreläggande ("référé") i november 2025. Från och med början av 2026 pågår förfarandet fortfarande, utan något slutgiltigt beslut – men meddelandet till marknaden har redan landat.
• Frankrike – den statliga tillsynsmyndigheten: Frankrikes DGCCRF-myndighet var den mest aktiva verkliga verkställaren, och skickade officiella meddelanden till ytterligare stora återförsäljare angående problem med kassaflöden, produktsurfning och frånvaron av tillgänglighetsförklaringar.
• Sverige: PTS-myndigheten inledde sina första verkställighetsärenden mot e-handelssajter och tog emot mer än 120 offentliga klagomål – de allra flesta som rörde näthandelstjänster. Myndigheten började till och med praktiska tester med skärmläsarprogramvara.
• Tyskland: efterlevnaden där kommer huvudsakligen från den privata sektorn – advokatbyråer som skickar upphörandebrev till e-handelsföretag och behandlar tillgänglighetsfel som ett brott mot lagar om rättvis konkurrens (orättvis konkurrens).
• Norge (utanför EU, men med parallell lagstiftning): HelsaMis hälsoportal drabbades av en sammanlagd dagsböter på cirka 50 000 norska kronor (cirka 4 500 euro) för pågående tillgänglighetsfel – en böter som fortsätter att ackumuleras så länge problemet förblir olöst.

De rättsliga konsekvenserna av bristande efterlevnad

Konsekvenserna spänner över flera nivåer: ekonomiska böter som fastställs på nationell nivå av varje medlemsstat (som kan nå hundratusentals euro för upprepade överträdelser), förelägganden som kräver korrigeringar på en kort tidslinje och exponering för civilrättsliga stämningar från tillgänglighetsorganisationer eller enskilda kunder. Utöver det finns det avsevärda anseendeskador – som vi såg i Frankrike skapar enbart publicering av namnen på företag som stäms ett betydande offentligt tryck i sig.

Vad detta faktiskt betyder för din organisation

Om ditt företag säljer produkter eller tjänster till kunder i Europa – även om ditt kontor är i Israel – bör du anta att exponeringen existerar. Det första steget är en korrekt bild: vilka dokument och sidor som finns och vad deras faktiska tillgänglighetsstatus är. Därifrån kan du bygga en organiserad, prioriterad saneringsplan, istället för att vänta på ett upphörandebrev.